Dagen sket sig, såklart, inget förvånar mig längre. Men det har jag redan skrivit om.
Skulle åka till stan för att ta ut pengar från Forex och handla lite på Netto (jag får bara äta godis/chips/sånt på fredagar/lördagar och som sockerberoende och efter den här helvetesveckan såg jag verkligen fram emot fredagsmys), åkte buss, det tog emot att vara utanför hemmets trygghet... Kommer dit, ser att de bytt öppettider (trots att vi kollade på nätet innan vi åkte), så de hade stängt och DÄR kom ångesten. Något enormt. Satt och tvingade tillbaka tårar och hysteriska snyftningar på bussen, gick snabbare än på länge från bussen hem, kastade av mig väskan och skorna, drämde igen sovrumsdörren och slängde mig i sängen och där brast det. Hyperventilerade och grät mig alldeles utmattad. Vi har knappt något att äta här, och pengarna är låsta på olika konton, det enda kontot som har kort... well, kortet har gått ut och fungerar inte längre, så det är otroligt jobbigt just nu. Är helt slut både fysiskt och psykiskt. Vill inte tänka på dagens händelser för tårarna är nära hela tiden. Orkar inte ha det såhär, jag orkar verkligen inte mer.